torsdag 11 juni 2009
highfive på det !
Nu känns det bra, riktigt bra. Saker gör kanske sådär som jag trott, det vill säga löser sig.. Fan vad fint, sitter som ett ritigt fint plåster. Är i Luleå, ska på anställningsintervju på tisdag och mitt bloggande kommer snart byta plats. Kan snart kalla mig nått så häftigt som; "tidningsbloggare". Fräscht.
onsdag 10 juni 2009
jag ska bli den ni hatar .
Jag ska på anställningsintervju. På Eniro. Som telefonförsäljare. Det klingar så jävla illa. Men, önska mig lycka till ändå. Jag är fattig. Läste idag att man räknas som fattig om månadsinkomsten är under 5000 kronor efter hyra och dylikt. Jag har ingen månadsinkomst. Niet. Och ingen hyra, för jag har inte råd att ha någon hyra. Fattig, och snart kanske också telefonförsäljare. Men först.. Luleå! Åker idag. Försöker göra mig redo för sjutton timmar på tåg. Sms-terroriseras gärna.
lördag 6 juni 2009
hängs studentmössorna undan nu ?
Studentmössan åkte på och föräldrarna tog sikte mot Smögen med mig och Maria i baksätet. Det blev en kväll på vingliga ben och snurrande tankar. Människor överallt, smygande poliser och sång. Sång, sång, sång överallt.
Kom hem vid tre efter timmar av bryggvandrande och en helt grym kväll. Vinglade omkring i köket, smörade en macka, bryggde te och satte mig i soffan. Tänkte tyst: somna inte här nu, och vaknade sedan, i samma soffa, fyra timmar senare och dirket påmind om vad bakfylla går ut på.
Befann mig sedan i ett slags komaliknande tillstånd framför datorn ändå fram till klockan två. Då kom Maria förbi för att hämta lite saker. Därefter har dagen bara pekat uppåt. Var på gymmet och körde mitt bästa benpass nånsin innan jag gick hem igen. Nu, en dusch, ett mellanmål och ett samtal senare inväntar jag middag. Det luktar grillat. Jag försöker leva med det.
Kom hem vid tre efter timmar av bryggvandrande och en helt grym kväll. Vinglade omkring i köket, smörade en macka, bryggde te och satte mig i soffan. Tänkte tyst: somna inte här nu, och vaknade sedan, i samma soffa, fyra timmar senare och dirket påmind om vad bakfylla går ut på.
Befann mig sedan i ett slags komaliknande tillstånd framför datorn ändå fram till klockan två. Då kom Maria förbi för att hämta lite saker. Därefter har dagen bara pekat uppåt. Var på gymmet och körde mitt bästa benpass nånsin innan jag gick hem igen. Nu, en dusch, ett mellanmål och ett samtal senare inväntar jag middag. Det luktar grillat. Jag försöker leva med det.
tisdag 2 juni 2009
söndag 31 maj 2009
fredag 29 maj 2009
vuxenpoäng på den med ?
Yes! Längdrekord! Hör och häpna, eller blunda om du är pryd. Jag lämnade just toaletten och jajemen.. Längdrekord! Var fan det värsta jag sett. Och bästa. Vilken grej vettu. Märks att man växer upp. Inget mer småbajsande, nu är det allvar. Ja jävlar. Grotesk!
minst 12 cm.. minst!.....
minst 12 cm.. minst!.....
torsdag 28 maj 2009
lite som en minneslapp .
Jag såg en råtta idag! Har aldrig sett en råtta ute i det fria förrut. Aldrig, aldrig nånsin. Men idag såg jag en. Den sprang jättesnabbt och förvirrat över ett nyasfalterat Ljungskile.
vuxenpoängen haglar !
Har skaffat mig en ny mailadress, en mer sofistikerad och mogen mailadress, en sån där som man kan söka jobb med. "Pruttrumpa" doesn't cut it I'm afraid. Har skickat iväg massor av jobbansökningar, skrivit cv:n och klottrat "personliga brev" om fantasiska mig. Har kallat mig själv för envis och lojal.. Envis och lojal!? Herrejävlar. Har även börjat laga mat varje dag. Minst ett mål lagad mat varje dag sen typ två veckor bakåt. Bye bye "frukost till middag", välkommen kyckling och ångbad! Har ställt mig i bostadskö idag också! Satt upp en profil på uddevallahem, pratat med folk om vad som är billigt och dyrt, jämfört ytor och områden. Uttyckt avsky mot ett område och kallat det "för bullrigt", hoppat över intresseanmälan på ett annat ställe då det låg "för nära GG". Har besökt körskolan, bestämt mig för att lära mig köra bil och därefter införskaffa ett rosa körkort att pryda min plånbok med. Har blivit fånigt smygintresserad av klänningar.. och igår provade jag klackaskor.. Vuxenlivet kryper sig på..
Förbannat obehagligt.
Förbannat obehagligt.
tisdag 26 maj 2009
out of my dreams, into my car !
Det är egentligen hemligt för jag hade tänkt hålla såkallad "låg profil". Men jag känner att jag ändå måste skriva ned det här. För nu blir det ju lite som ett löfte. Eller ja, i alla fall något som folk kommer kunna fråga om och därmed kanske hålla mig på rätt spår. Eller nått. Lite så. Behålla fokus på, ehm, målet? Antar jag. Underbart och härligt att jag kan säga så mycket utan att säga någonting. Yes.
Mitt hemligtpemligt som jag talar om drog jag i alla fall startskottet för igår. Drog.. drog startskottet? Säger man så? Sköt? Sköt startskott? Äh. Egenligen är det inte så häftigt. Behöver varken dras eller skjutas något startskott alls, överhuvudtaget och egentligen. En liten fanfar, eller kanske en enkel fingerknäppning skulle räcka. Just så. Inte så fränt. Men i alla fall. Vi kan se det som om det är ett litet steg in i vuxenvärlden, perhaps. Eller kanske närmare ett jobb i alla fall? Halleluja. Cut the the chase! Körskola! Så enkelt är det. Jag ska försöka mig på det här med körkort. För jag har väl kanske på något plan kommit fram till att det tycks vara en någorlunda bra sak att ha i plånboken. Ja. Vi säger så. För den här gången. Nu är det officiellt.
Mitt hemligtpemligt som jag talar om drog jag i alla fall startskottet för igår. Drog.. drog startskottet? Säger man så? Sköt? Sköt startskott? Äh. Egenligen är det inte så häftigt. Behöver varken dras eller skjutas något startskott alls, överhuvudtaget och egentligen. En liten fanfar, eller kanske en enkel fingerknäppning skulle räcka. Just så. Inte så fränt. Men i alla fall. Vi kan se det som om det är ett litet steg in i vuxenvärlden, perhaps. Eller kanske närmare ett jobb i alla fall? Halleluja. Cut the the chase! Körskola! Så enkelt är det. Jag ska försöka mig på det här med körkort. För jag har väl kanske på något plan kommit fram till att det tycks vara en någorlunda bra sak att ha i plånboken. Ja. Vi säger så. För den här gången. Nu är det officiellt.
måndag 25 maj 2009
känner mig inte lika förkyld .
Att starta dagen med en lång promenad genom Ljungskile, med shorts på benen och linne på överkroppen, med en havsvind som ibland pustar en i sidan och med ett nästan konstant kvittrande från träden. Att sedan äta frukost på altanen, med bara underkläderna på sittandes på en filt och med inte bara en utan tre, tre tidningar som sällskap. Att sitta där i en timma och sedan lägga sig på rygg och kisa mot solen och låta ytterligare en timma passera medan grannens gräsklippare går varm. Att vara tvungen att gå in för att det är för varmt och att nu kunna känna den där välbekanta soldoften på armarna. Det är sommar det. Det är verkligen sommar det.
Idag är jag förresten ensam hemma hos Johan för första gången. Jag har diskat och dragit disktrasan över bänkar och bord. Och gnolat.
Idag är jag förresten ensam hemma hos Johan för första gången. Jag har diskat och dragit disktrasan över bänkar och bord. Och gnolat.
lördag 23 maj 2009
skräddarsits i soffan .
Tommy Körbergs ögon stirrade in i mina samtidigt som han viftade handen och sa "kom hit". En stund, en kort sekund, ja, då var jag påväg att resa mig upp.
tillfällig amputering av hals, möjligt mån tro ?
Inte helt pigg, inte helt frisk. Hostar upp slemhinnorna, eller kanske bara slem. Hur som helst. Där befinner jag mig. Kan man ta en kopp te även om man borstat tänderna och egentligen redan gått och lagt sig?
söndag 17 maj 2009
ska minnas den känslan .
ideolgifånge på flykt, eller nått .
Det handlar om alla gränser, om allt det där man är förväntad att göra. Alla normer, alla förbannande jävla normer om hur man ska bete sig. Ideologier. Alla som tror att de vet. Alla som pratar, pekar och höjer på ögonbrynet.
Jag kan lyssna på Bob Marley, Ras Cricket, Kapten Röd, Diego Jah och älska att nynna med till Monica Maggio's "Dumpa mig". Kan försöka rappa med till Promoe, Timbuktu och Svenska Akademien för att sedan trumma i skrivbordet till System Of A Down. Jag kan förälska mig i Hoffmaestro, ha Winnerbäck-konserter som varma minnen och undra när jag får se Dropkick Murphys igen. Kan bläddra i min låtlista, lyssna på Jack Penate, Navid Modiri, Moneybrother, Ozzy Osbourne och Lasgo. Jag kan tycka att Britney är fantastiskt, att Eminem är klockren, att Imogen Heep är underbar och att den norske snubben i melodifestivalen var riktigt bra igår. Det får jag tycka, för det kan göra.
Varför ska en utesluta den andra? Varför ska vi katagorisera allt? Varför får jag inte blanda budskap med simpelhet? Varför känns det så märkligt för dem att humöret avgör musiken som träffar mina öron? Varför ska det förvirra så mycket?
När jag pratar om köttindstrin, om orättvisor, vakenhet och miljö. Varför måste jag vara en rebell då, någon som springer över torgen med palestinasjal och kastar sten mot polisstyrkor? Kan jag inte bara få hålla mina ögon öppna ändå? Jag vill inte placeras i ett fack. Får eksem av de trånga utrymmena i våra sinnen. Jag kan ha på mig min Resterödströja utan att folk ska kommentera att det är märkligt att se mig i sån. Det är inte märkligt. Jag är trött på att låsa fast mig i någon slags tanke om vad jag bör, nån jävla sned anti-ideolgi.
Varför ska inte min kompis kunna ha Converse-skor och svarta klackaskor i samma skoställ? Varför ska jag inte kunna köpa vissa kläder? Det blir ju snett nånstans när man börjar säga nej till saker som man egentligen gillar bara för att det inte passar in till det man förväntas vara. Varför ska jag lyssna på ska:et mer än mig:et? Varför kan jag inte se på andra tjejer utan att direkt sätta ett ögonmått på deras midja och jämföra med mitt. För brett, alltid för brett. För brett för vem förresten? Varför kan jag inte låta mig duga som jag är?
Vi är utrustade med varsin alldeles egen hjärna, varsitt alldeles eget genupplägg. Vi får sticka ut åt olika håll, vi får påminna om varandra. Jag orkar inte leka ungdomsrevolt längre, orkar inte försöka passa in eller passa ut. Inser att det aldrig riktigt räcker till ändå. Jag är medveden om de sinnessjuka mängder djur som slaktas varje år, är emot det men äter ändå blodpudding och rosabrunt kött från grillen. Har på mig tajta byxor, surfarshorts, mjukisbyxor och klänningar i sommar. Sjunger med till P3's trallvänligaste pop för att den sätter sig men tycker fortfarande att "Kenneth's Nya" av Svenska Akademien är en av Sveriges bästa låtar. Det gör jag, för det kan jag.
Jag kan lyssna på Bob Marley, Ras Cricket, Kapten Röd, Diego Jah och älska att nynna med till Monica Maggio's "Dumpa mig". Kan försöka rappa med till Promoe, Timbuktu och Svenska Akademien för att sedan trumma i skrivbordet till System Of A Down. Jag kan förälska mig i Hoffmaestro, ha Winnerbäck-konserter som varma minnen och undra när jag får se Dropkick Murphys igen. Kan bläddra i min låtlista, lyssna på Jack Penate, Navid Modiri, Moneybrother, Ozzy Osbourne och Lasgo. Jag kan tycka att Britney är fantastiskt, att Eminem är klockren, att Imogen Heep är underbar och att den norske snubben i melodifestivalen var riktigt bra igår. Det får jag tycka, för det kan göra.
Varför ska en utesluta den andra? Varför ska vi katagorisera allt? Varför får jag inte blanda budskap med simpelhet? Varför känns det så märkligt för dem att humöret avgör musiken som träffar mina öron? Varför ska det förvirra så mycket?
När jag pratar om köttindstrin, om orättvisor, vakenhet och miljö. Varför måste jag vara en rebell då, någon som springer över torgen med palestinasjal och kastar sten mot polisstyrkor? Kan jag inte bara få hålla mina ögon öppna ändå? Jag vill inte placeras i ett fack. Får eksem av de trånga utrymmena i våra sinnen. Jag kan ha på mig min Resterödströja utan att folk ska kommentera att det är märkligt att se mig i sån. Det är inte märkligt. Jag är trött på att låsa fast mig i någon slags tanke om vad jag bör, nån jävla sned anti-ideolgi.
Varför ska inte min kompis kunna ha Converse-skor och svarta klackaskor i samma skoställ? Varför ska jag inte kunna köpa vissa kläder? Det blir ju snett nånstans när man börjar säga nej till saker som man egentligen gillar bara för att det inte passar in till det man förväntas vara. Varför ska jag lyssna på ska:et mer än mig:et? Varför kan jag inte se på andra tjejer utan att direkt sätta ett ögonmått på deras midja och jämföra med mitt. För brett, alltid för brett. För brett för vem förresten? Varför kan jag inte låta mig duga som jag är?
Vi är utrustade med varsin alldeles egen hjärna, varsitt alldeles eget genupplägg. Vi får sticka ut åt olika håll, vi får påminna om varandra. Jag orkar inte leka ungdomsrevolt längre, orkar inte försöka passa in eller passa ut. Inser att det aldrig riktigt räcker till ändå. Jag är medveden om de sinnessjuka mängder djur som slaktas varje år, är emot det men äter ändå blodpudding och rosabrunt kött från grillen. Har på mig tajta byxor, surfarshorts, mjukisbyxor och klänningar i sommar. Sjunger med till P3's trallvänligaste pop för att den sätter sig men tycker fortfarande att "Kenneth's Nya" av Svenska Akademien är en av Sveriges bästa låtar. Det gör jag, för det kan jag.
lördag 16 maj 2009
bifogar mitt cv .
Nu har jag sökt jobb igen. Igen och igen. Ska snart börja odla pengar. För jag har kommit fram till att jag nog inte vill ha ett jobb, speciellt inte när det ska vara så svårt att få ett. Jobbigt med jobb, har jag kommit fram till. Jag kan klara mig utan. Kan klara mig finfint tillsammans med min pengaodling. Utomordentligt finfint.
söndag 10 maj 2009
en sån där natt igen .
Kan inte somna, kan verkligen inte somna. Han smygit ner till datorn, gått på alla fyra ner för trappan för att den knarrar mindre då. Vill inte störa, väcka. Johan sover, han sover en sån där nyinsomnad sömn och rycker med sina händerna. Tvättbjörnstassarna. Själv låter jag mina händer trampa över tangentbordet. Klickar runt bland bloggar. Läser samma inlägg för tredje gången. Kommer fram till att jag vill hälsa på hemma hos Underbara Clara. Fika. Pilla på loppisfynd.
Vad göra?.....
torsdag 30 april 2009
söndag 26 april 2009
lördag 25 april 2009
tänkte bara .
Hade jag varit du hade jag köpt en Flitiga Lisa till mig. Och berömt mig för att jag äntligen gjort klart min trettio sidor långa växtpärm. Det är vad jag hade gjort, om jag var du.
fredag 24 april 2009
om en vecka och sen aldrig mer .
Om en vecka är jag fortfarande vaken, pigg och gladare än någonsin. Kanske har några börjat vända hemåt precis nu, fast om en vecka. Jag önskar att min klänning fortfarande är vit, men när jag tänker efter så gör det ingenting om den inte är det. Det gör absolut ingenting, när jag tänker efter.
onsdag 22 april 2009
who can really blame you ?
"When you walked through the door it was clear to me.
You’re the one they adore, who they came to see."
You’re the one they adore, who they came to see."
tisdag 21 april 2009
när det kommer riktigt nära .
Man kommer aldrig vara beredd på såna samtal, man kommer aldrig veta vad man ska säga när man får veta att en vän blivit knivskuren och hamnat på sjukhus.
fredag 17 april 2009
för tidigt på morgonen för er .
Jag måste sluta sätta mig långt bak i bussen när jag åker till Dingle. Måste, måste, måste. Idag har jag tillbringat en timme på bussen lyssnandes till en killes bärbara dators surr och musikfiler. Det är inte okej att spela Basshaunter, Eddie Meduza, whitetrashcountry och Magnus Uggla på högsta volym klockan sju på morgonen. Och det är inte, verkligen inte okej att följa upp dessa låtar med Bob Marley´s "One Love". Nej! Man får inte spela Bob Marley ur samma högtalare där Magnus Uggla och Eddie Meduza skrålat sekunden innan. Det är att våldta Bob! Det är att spotta och pissa på honom samtidigt som man våldtar honom till tonerna av "One Love".
Och förresten var den där killen korkad också, han och tjejerna han satt bredvid. De skulle tydligen ha engelskaprov idag för alla satt och förhörde varandra på glosor. Glosor de inte kunde. Svåra ord. Hiskeligt svåra ord.. Ord som motor, bilförare och väg.. Herregud. Och sen när en av tjejerna säger rätt och påstår att petrol "typ är bensin, sådär bränsle ni vet", då skrattar alla och enas om att det inte alls betyder det. "Patrull" kommer de istället överens om att det betyder, förutom en av tjejerna som är övertygad om att det betyder "typ väg ju". Nej, nej, nej. Jag måste sluta sätta mig långt bak i bussen när jag åker till Dingle.
Och förresten var den där killen korkad också, han och tjejerna han satt bredvid. De skulle tydligen ha engelskaprov idag för alla satt och förhörde varandra på glosor. Glosor de inte kunde. Svåra ord. Hiskeligt svåra ord.. Ord som motor, bilförare och väg.. Herregud. Och sen när en av tjejerna säger rätt och påstår att petrol "typ är bensin, sådär bränsle ni vet", då skrattar alla och enas om att det inte alls betyder det. "Patrull" kommer de istället överens om att det betyder, förutom en av tjejerna som är övertygad om att det betyder "typ väg ju". Nej, nej, nej. Jag måste sluta sätta mig långt bak i bussen när jag åker till Dingle.
uppskrivet och satt på minneslapp...
torsdag 16 april 2009
i heard it through the grapevine .
Såg en humla idag, en dum liten vårhumla, antagligen nyvaken och oduschad. Den hade förvirrad in sig i busskuren och gjorde försök efter försök att ta sig ut, igenom busskurens tjocka glasrutor. Den krockade med taket, tog ny ansats, krockade med ett hörn, surrade förtvivlat och krockade på nytt.
Jag räddade den. Visade vägen ut ur busskuren. Och jag har aldrig hört en humla surra så glatt förut.
Jag räddade den. Visade vägen ut ur busskuren. Och jag har aldrig hört en humla surra så glatt förut.
tisdag 14 april 2009
underbara ni .
Jag skulle kunna skriva att ni är menade för varandra, jämföra er med pusselbitar som fallit på plats eller själsfränder som hittat varandra. Skulle kunna skriva att ni är lika självklara ihop som pannkakor är tillsammans med sylt. Men det tänker jag inte göra. Även om ni är allt det. Istället tänker jag skriva att ni personifierar ordet kärlek för mig. Erat bröllop kommer att bli vackrast i världen. Ni är underbara ihop. Jag älskar er, älskar att ni älskar varandra.
klart som havsytan en solig morgon .
Idag tror jag att jag nog har känt en sån där framtidstro susa igenom min kropp och omkring mitt alltför trötta huvud. Eller ja, kanske inte framtidstro, snarare ett märkligt lugn. Mm. Jag har känt något slags lugn, en övertygelse om att allt ska lösa sig. En reträtt från mitt annars rätt så skräckslagna och stressade flickhuvud. Jag borde hinna klart med allt, om jag bara fortsätter knyta ihop mina säckar som jag hittills gjort. Då hinner jag klart. Jag borde (borde, borde, borde) hinna klart..
snart klar.......
tisdag 31 mars 2009
måndag 30 mars 2009
var envis, sa hon .
Jag får bara märkliga åkommor. En blå axel i höstas, och nu.. en sårig näsa. Min näsa, som är den enda kroppsdelen som fortfarande håller fast i min tidigare förkylning, beter sig märklig. Eller ja, jag ska inte baktala hela min näsa nu, för det är faktiskt bara ena näsborren som beter sig märkligt. Det är så att min näsborre, min vänstra näsborre, har blivit knasig. Den är torr och stygg. Känns som om jag har torkat snor i näsan hela tiden. Men det enda jag har är en liten sårskorpa just i näsborrens begynnelse och därefter torr "näshud". Märkligt, känns alltigenom märkligt.
Jag ringde till och med till vårdcentralen i fredags. Där fick jag rådet att smörja in min näsborre och behandla den med oljebaserad nässpray. Det har jag gjort sen dess, smörjt in med Dove och sprutat upp Nozoil. Vet inte om jag gillar Nozoil, den fungerar och så men den har liksom en ful ovana. Den tycker nämligen om att rinna ur näsborren och lägga sig just under näsan och påminna sjukt mycket om ett barns rinnsnor. Ofestligt.
Dessutom är det svårt att torka bort diskret då det väl lagt sig under näsan. Tänk dig att du fått smält smör under näsan, ungefär så.
Jag ringde till och med till vårdcentralen i fredags. Där fick jag rådet att smörja in min näsborre och behandla den med oljebaserad nässpray. Det har jag gjort sen dess, smörjt in med Dove och sprutat upp Nozoil. Vet inte om jag gillar Nozoil, den fungerar och så men den har liksom en ful ovana. Den tycker nämligen om att rinna ur näsborren och lägga sig just under näsan och påminna sjukt mycket om ett barns rinnsnor. Ofestligt.
Dessutom är det svårt att torka bort diskret då det väl lagt sig under näsan. Tänk dig att du fått smält smör under näsan, ungefär så.
fredag 27 mars 2009
tisdag 24 mars 2009
growing up so fast .
Jag har skrivit CV ikväll. Eller ja, jag började skriva på kvällen. Nu är det natt. Och jag har skickat iväg mitt CV. Håll tummarna. Jag tror faktiskt att jag vill ha det här jobbet.
onsdag 18 mars 2009
tisdag 17 mars 2009
måndag 16 mars 2009
räkna får, räkna fläckar .
Ett, två, tre, fyra, fem... och sju. Sju skrynkliga äpplen och två mjuka apelsiner. En urdrucken tekopp, ett gammalt tuggummi i och tiotals eller kanske hundratals skolpapper utspridda på bordet. Fokus. Jag försöker fokusera, hitta drivkraft. Förstå vad som ligger bakom. Hitta mening med allt, om du så vill. Jag skriver om vargar, på engelska. Kommer inte att bli klokare. Kommer inte att bli klokare av det här. Men det gör nog inget, tror inte att det är meningen. Tidstjuv. Det är bara till för att stjäla tid. En transportsträcka, från punkt a till punkt b.
Ett, två, tre.. fem. Fem nästan nedbrunna ljus och en eltandborste. En tickande klocka i hallen och två digialklockor som blinkar. Det löser sig, minns jag att jag sa till någon förra veckan. En annan uppmanade jag att ta vara på sista tiden i skolan. Tror till och med att jag använde ordet "njut". Vilken bullshit, vilken raktigenom helrutten grej att säga. Njut. Av? Ett, två, tre.. jag räknar klockslagen nu och blir inte klokare på det här. Trettiotvå, trettiotre, trettiofyra.. fyrtiotre. Oändligt tyst. Ett, ett, ett.. en. Ensam.
Ett, två, tre.. fem. Fem nästan nedbrunna ljus och en eltandborste. En tickande klocka i hallen och två digialklockor som blinkar. Det löser sig, minns jag att jag sa till någon förra veckan. En annan uppmanade jag att ta vara på sista tiden i skolan. Tror till och med att jag använde ordet "njut". Vilken bullshit, vilken raktigenom helrutten grej att säga. Njut. Av? Ett, två, tre.. jag räknar klockslagen nu och blir inte klokare på det här. Trettiotvå, trettiotre, trettiofyra.. fyrtiotre. Oändligt tyst. Ett, ett, ett.. en. Ensam.
söndag 15 mars 2009
lördag 14 mars 2009
paris says: let's go shopping !
Request: Jag vill ha en ny skrivbok, en ny och jättebra skrivbok. En ny dagbok, vill jag ha. För ja, jag är en av de där som ännu skriver dagbok. Det är jag. Men nu har jag inte kunnat skriva dagbok sedan november då tog min dåvarande dagboks sidor slut. Den dagboken var prydd med en bild föreställande två teddybjörnar som kramades uppe i träd. Hur som helst. Nu vill jag ha en ny, en ny dagbok. Har letat efter en ny men inte funnit vad jag söker. Den jag söker ska ha hårda kanter, ganska tätt mellan raderna och en fin framsida. Jojemän och ja. Fixa och ordna det då. Är du snäll. Tack. På förhand.
Och vad teddybjörnarna gjorde där
uppe i trädet har jag aldrig förstått.
uppe i trädet har jag aldrig förstått.
tisdag 10 mars 2009
och datorn pissar på mig igen .
Färgpatronerna på datorn är slut. Det är de alltid, finns aldrig färg när mina skolarbeten ska innehålla just färg. Hur kan färgpatronerna på skrivaren alltid vara slut när jag ska skriva ut ett skolarbete där färgbilder ingår? Mamma och pappa kan alltid skriva ut färgbilder, jag kan aldrig. Jag får bara svartvita bilder som skimrar i grönt och en blinkande notis om att färgpatronerna är slut. Slår aldrig fel! Hur kan jag hela tiden lyckas pricka in dessa tillfällen med en sådan oklanderlig säkerhet och precision?
så, gonatt
söndag 8 mars 2009
lättast så, kanske ?
Jag tänker inte riktigt på saker längre. Drömmer konstiga drömmar, och bearbetar allting där istället.
torsdag 5 mars 2009
lesson learned .
Jag fick sommarkänslor nyss. Helt tokigt mycket sommarkänslor. Fick så mycket sommarkänslor att jag började prova igenom mina olika shorts. Nynnade på sommarlåtar och plötsligt stod jag framför spegeln med bikinin på. Greppade tag i kameran för att ta sommarbilder, sprang ut på balkongen och insåg att det verkligen inte är sommar. Blåst, grå himmel och en termometer som står galet nära nollsträcket är inte bikiniväder. Niet och icke.
onsdag 4 mars 2009
så här ser man ut när man är nitton .
måndag 2 mars 2009
sinnesjukedomen är nära nu !
Varför har jag haft Linda Bengtzings jäkla "Jag ljuger så bra"-låt på hjärnan hela lördag, söndag och slutligen även idag? Om och om igen, speciellt den där passagen där hon sjunger om att hon dricker dyra drinkar och det där andra om att "hah, det kan du glömma". OM OCH OM IGEN. Hade hellre haft nån Berghagen-hemskhet på hjärnan. I-landsproblem, må du säga. U eller I, det svider inte mindre för det.
somebody help med please
man, i wanna be released
man, i wanna be released
torsdag 26 februari 2009
gör som blondinbella och egoboostar .
Tänkte bara passa på och klappa mig själv på axeln och säga: Bra Lisa! Nu har du gjort klart en stor engelskauppgift som legat och släpat en tid någonstans där bakom dina bruna converse. Härligt. Och inte nog med det! Imorn ska du göra ett prov som även det hängt fast där i conversens skosnören. Bra jobbat och fortsätt så!
måndag 23 februari 2009
fyller år på lördag .
Just när jag trodde att nitton var en värdelös ålder så påminde min bror mig om att jag ju vid nitton års ålder faktiskt för första gången kommer att ha tillåtelse till att både ta taxikörkort och beställa hem en sotare. Det är inte illa. Det är fan inte illa.
men snyt mig !
Hade tänkt skriva nått smart, men jag är inte så smart idag. Nått genomtänkt, kanske om känslor. Ja, det hade jag tänkt. Hade tänkt skriva om känslor, men jag känner inte mycket just nu. Inte mycket alls, faktiskt. Och det är inte så att jag är ledsen, inte ens småarg. Det är bara det att allt är så snorigt och snuvigt nu. Kan inte säga smarta saker när jag låter som en anknäbb. Kan inte tänka och känna så mycket när alla synapser och nervceller ligger gömda i snor. För så är det. Snorigt.
Det är en sån där ingenting-dag. Jag bara trampar. Det går repriser på tv och snön har blivit grå. Jag hatar grå snö. Avskyr grå snö. Innerligt. Grå snö får mig att vilja sitta inne. Jag är snuvig. Snorig. Snor. Det är ett ganska kul ord, egentligen. Snor. Om man tänker på det så finns det ganska få ord som låter som det de är. Ta typ ordet piano.. jag skulle aldrig gissa att piano var just ett piano om jag inte vetat. Jag hade trott att piano var ett medelhavsbröd, eller möjligen ett musikstycke, kanske en spansk dans. Men ordet snor, det låter faktiskt som snor. Kletigt. Snor låter som nått man snyter ut ur näsan eller ser små barn kleta fast under stolar. Snor. Säg det snabbt ett par gånger. Då låter det helmärkligt. Blir typ: snor, snor, nor, nos, snos, snos, snos.. I alla fall för mig.
Ehm. Hur som helst. Jag gjorde gröt för ett tag sen, med russin och frön i. Åt det ihop med ett knäckebröd som jag satt ägg och kaviar på. Det smakade himmelrike. Himmelrike, på riktigt. Änglasång.
Det är en sån där ingenting-dag. Jag bara trampar. Det går repriser på tv och snön har blivit grå. Jag hatar grå snö. Avskyr grå snö. Innerligt. Grå snö får mig att vilja sitta inne. Jag är snuvig. Snorig. Snor. Det är ett ganska kul ord, egentligen. Snor. Om man tänker på det så finns det ganska få ord som låter som det de är. Ta typ ordet piano.. jag skulle aldrig gissa att piano var just ett piano om jag inte vetat. Jag hade trott att piano var ett medelhavsbröd, eller möjligen ett musikstycke, kanske en spansk dans. Men ordet snor, det låter faktiskt som snor. Kletigt. Snor låter som nått man snyter ut ur näsan eller ser små barn kleta fast under stolar. Snor. Säg det snabbt ett par gånger. Då låter det helmärkligt. Blir typ: snor, snor, nor, nos, snos, snos, snos.. I alla fall för mig.
Ehm. Hur som helst. Jag gjorde gröt för ett tag sen, med russin och frön i. Åt det ihop med ett knäckebröd som jag satt ägg och kaviar på. Det smakade himmelrike. Himmelrike, på riktigt. Änglasång.
lördag 21 februari 2009
pass på !
Ont i magen, småont i halsen, snuva och ett lov som är slut i övermorgon - Först till kvarn som gäller, and no pushing allowed!
onsdag 11 februari 2009
like chemistry .
Min kemilärare överraskade mig med ett sms igår när jag just lämnat Dingle. Det som överraskade mig var inte att hon skickade sms till mig eller att jag stulit hennes bok och att hon nu ville ha tillbaka den. Nej. Det som överraskade mig var det faktum att hon låg inlagd på min kontaktlista. När det plingade till i mobilen stod det inte nått okänt nummer som avsändare utan hennes namn stod angivet, "1 nytt sms från Sissel". Det överraskade mig, gjorde mig konfunderad och förvånad. Varför har jag min kemilärares mobilnummer? Har jag alltid haft det? När la jag in det? Varför? Va?
söndag 8 februari 2009
fredag 6 februari 2009
kalla mig jesus !
Till att börja med: Jag är en god samarit, en välmenande medborgare, en laglydig och alltigenom vänlig själ.
Sedan, nån slags anekdot/ingress..
Ni vet de där diskussionslektionerna man ibland hade under lågstadiet då man skulle lära sig om moral. När man fick olika frågor som man svarade på genom att ställa sig på i olika delar av klassrummet. Katedern kunde exempelvis betyda att du absolut aldrig skulle fuska på ett prov och en placering vid det högra hörnet längst bak i klassrummet kunde översättas till "Nej, jag avskyr tanter och skulle aldrig erbjuda dem min sittplats på den fulla bussen". Hur som helst. En av de där frågorna brukade ofta vara: "om en kassörska skulle ge dig för mycket pengar tillbaka då du handlat, skulle du säga till eller behålla pengarna?". När den frågan kom upp brukade jag alltid ställa mig i det osäkra hörnet av klassrummet. "Det beror ju på, hur mycket och så.." brukade vi, vi i det osäkra hörnet, svara om vi tvingades motivera vårt platsval.
Om jag utsatts för samma frågelek nu hade jag inte ställt mig i det osäkra hörnet, jag hade vart längst fram bland de snälla barnen vid "ja-jag-skulle-självklart-säga-till-hörnet".
Och nu, historian, the story, the shit.
Igår skulle jag fylla på mitt flerkommunsbusskort och trampade därför iväg till Ica. Väl i kassan räckte jag fram mitt kort och bad kassörskan att fylla på det. Med flinka fingrar gjorde hon det och bad mig sedan att betala 270 kronor. Jag betalade, gick ur affären och insåg sedan att mitt inhandlade busskort varit billigare än vanligtvis. Plockade upp mitt kvitto och mycket riktigt. Kassörskan hade gett mig en full laddning på ett flerkommunskort (640 kr), men däremot bara tagit betalt för ett stadskort (270 kr). "Fan också, vad jobbigt", blev min spontana tanke. "Behålla pengarna? Kan jag? Det var ju liksom inte mitt fel? Kan, kan jag? Kan jag det?". Jag kunde inte. Jag - kunde - inte! Jag gick tillbaka. Tillbaka, åh herregud. Betalade fullpris.
Sammanfattning: JAG ÄR EN GOD MÄNNISKA!
Sedan, nån slags anekdot/ingress..
Ni vet de där diskussionslektionerna man ibland hade under lågstadiet då man skulle lära sig om moral. När man fick olika frågor som man svarade på genom att ställa sig på i olika delar av klassrummet. Katedern kunde exempelvis betyda att du absolut aldrig skulle fuska på ett prov och en placering vid det högra hörnet längst bak i klassrummet kunde översättas till "Nej, jag avskyr tanter och skulle aldrig erbjuda dem min sittplats på den fulla bussen". Hur som helst. En av de där frågorna brukade ofta vara: "om en kassörska skulle ge dig för mycket pengar tillbaka då du handlat, skulle du säga till eller behålla pengarna?". När den frågan kom upp brukade jag alltid ställa mig i det osäkra hörnet av klassrummet. "Det beror ju på, hur mycket och så.." brukade vi, vi i det osäkra hörnet, svara om vi tvingades motivera vårt platsval.
Om jag utsatts för samma frågelek nu hade jag inte ställt mig i det osäkra hörnet, jag hade vart längst fram bland de snälla barnen vid "ja-jag-skulle-självklart-säga-till-hörnet".
Och nu, historian, the story, the shit.
Igår skulle jag fylla på mitt flerkommunsbusskort och trampade därför iväg till Ica. Väl i kassan räckte jag fram mitt kort och bad kassörskan att fylla på det. Med flinka fingrar gjorde hon det och bad mig sedan att betala 270 kronor. Jag betalade, gick ur affären och insåg sedan att mitt inhandlade busskort varit billigare än vanligtvis. Plockade upp mitt kvitto och mycket riktigt. Kassörskan hade gett mig en full laddning på ett flerkommunskort (640 kr), men däremot bara tagit betalt för ett stadskort (270 kr). "Fan också, vad jobbigt", blev min spontana tanke. "Behålla pengarna? Kan jag? Det var ju liksom inte mitt fel? Kan, kan jag? Kan jag det?". Jag kunde inte. Jag - kunde - inte! Jag gick tillbaka. Tillbaka, åh herregud. Betalade fullpris.
Sammanfattning: JAG ÄR EN GOD MÄNNISKA!
torsdag 5 februari 2009
onsdag 4 februari 2009
kan inte hjälpa dig upp .
Nu syns såret på hennes hand, nu när hon plockat bort sitt plåster och den lilla biten bandage. Och jag kan inte hindra mig själv från att stirra på hennes torkade sår. Det är så djupt. Obekvämt. Blir så verkligt nu när jag ser det. När inte plåstret längre gömmer det. De torra sårkant- erna som färgats svarta, och alla småärr efter rakblad som rispats i huden. Jag tror jag tyckte bättre om det innan, då det fortfarande satt där, det där plåstret. För det är så verkligt nu. Försöker stirra mig klokare, se om såret kan svara. Hon gjorde det mot sig själv. Och jag kan faktiskt inte förstå.
jag avskyr dig !
Visst är väl det ett uttryck man använder alltför sällan? Man säger "du är kass", "jag hatar dig" och "skit på dig", men hur ofta yttrar man orden "jag avskyr dig". Jag tycker att det är ett fantastiskt uttryck, en riktig prima samling av ord. Slagkraftigt, på ett klockrent sätt. Avsky.
Anledningen till att jag kom att tänka på detta var att jag använde just det uttrycket då min ena syster tilldelades ett sms tidigare idag.
Anledningen till att hon fick ett sådant uttryck skickat till sig var att hon mms:at över en bild på mitt favorit-jordnötssmör och nekat mig åtkomst till det.
Anledningen till att jag kom att tänka på detta var att jag använde just det uttrycket då min ena syster tilldelades ett sms tidigare idag.
Anledningen till att hon fick ett sådant uttryck skickat till sig var att hon mms:at över en bild på mitt favorit-jordnötssmör och nekat mig åtkomst till det.
jag - avskyr - dig
( fast inte på riktigt, förstås )
( fast inte på riktigt, förstås )
måndag 2 februari 2009
eller så hoppar jag av i farten .
Nu är det såhär att jag inte riktigt hinner med. Hade behövt den där stora världs-paus-knappen. Typ nu. Hade bara viljat kunna pausa, en stund. Så att jag ska kunna hinna ikapp. Lite granna. Ordnat undan de där sakerna som måste ordnas undan. Ja. De där sakerna som samlat sig likt som dammtussar i hörnen, eller som stygga monstren under sängen. Hade verkligen behövt ordna undan dem. Hade verkligen behövt en paus-knapp.
måndag 26 januari 2009
you only meant well, well of course you did .
...........*
"Speak no feeling, no I don't believe you.You dont care a bit. You dont care a bit."
...*..........................................................................................................*
söndag 25 januari 2009
gudomliga vindar blåser över staden .
Och förresten såg jag en kille med en sån där Kamikaze-pilot-halsduks-sjal runt huvudet. Det ger väl honom inte några fräckhetsbetyg alls? Eller? Det har väl aldrig vart helt coolt, med halsdukar runt huvudet? Speciellt inte med Kamikaze-pilot-halsduk-sjalar, om man nu inte råkar vara en Kamikaze-pilot förstås.
kuckeliku på willy's .
En kille i 17-års åldern blev arg på sin syster som nynnade på en speedad version av någon radioreklam. Han vände sig mot sin syster, satte en kall och stel hand på hennes axel samtidigt som han lät sina ögon förvandlas till argsinta streck. En dov ton mullrade ut från hans mun likt elden från en drake : LÄGG ÄGG!
"LÄGG ÄGG". Lägg. Ägg. Säger man fortfarande så, på riktigt? När man är 17 år? "Lägg ägg". Gör man? När man passerat tioåldersstrecket? Säger man fortfarande "lägg ägg" då? Det gör man väl inte? "Lägg ägg". Nej, va? Eller?
"LÄGG ÄGG". Lägg. Ägg. Säger man fortfarande så, på riktigt? När man är 17 år? "Lägg ägg". Gör man? När man passerat tioåldersstrecket? Säger man fortfarande "lägg ägg" då? Det gör man väl inte? "Lägg ägg". Nej, va? Eller?
fredag 23 januari 2009
öppna ditt hjärta och skafferi.
Äpple. Keso. Ägg. Kaviar. Bröd. Te. Varm mjölk. Taco. Scones. Kladdkaka. Ben & Jerry's. Russin. Naturgodis. Fruktsallad. Grädde. Pommesfrites. Blodpudding. Bacon. Avokado. Pizza. Pannkakor. Frasvåfflor. Sylt. Banan. Fläskpannkaka. Soppa. Wokade grönsaker. Thaimat. Köttfärspaj. Grönsakspaj. Flygande Jakob. Apelsin.
Nämnde jag att jag är hungrig?...........
torsdag 22 januari 2009
so i keep on searching .
Usch, det här känns ovant. Det här känns hemskt ovant. Men jag ska säga det ändå. Just för att det är ovant, just för att det nog inte kommer att hända igen. Okej. Så här ligger det till.
Jag vill plugga. Jag vill plugga. Jag vill plugga. Jag vill plugga.
Nu och genast. På momangen och direkt. Nyss och sedan.
Vi har historia, alla skulle ha skrivit en uppsats redo att redovisas idag. Men, det var bara jag och en till i gruppen som gjort detta. Så nu har vi fått mer tid till uppsatsen och jag har en massa dötid som jag inte kan nyttja. Har frågat i princip varenda en som går i min klass om de kanske har någon gammal uppgift som vi ska ha gjort, en av de där hemska uppgifterna som jag har efter mig, nått jag kan göra. Men ingen har dem, inte en enda uppgift. Ödets jävla ironi. Verkligen.
Jag vill plugga. Jag vill plugga. Jag vill plugga. Jag vill plugga.
Nu och genast. På momangen och direkt. Nyss och sedan.
Vi har historia, alla skulle ha skrivit en uppsats redo att redovisas idag. Men, det var bara jag och en till i gruppen som gjort detta. Så nu har vi fått mer tid till uppsatsen och jag har en massa dötid som jag inte kan nyttja. Har frågat i princip varenda en som går i min klass om de kanske har någon gammal uppgift som vi ska ha gjort, en av de där hemska uppgifterna som jag har efter mig, nått jag kan göra. Men ingen har dem, inte en enda uppgift. Ödets jävla ironi. Verkligen.
måndag 19 januari 2009
är det frukost snart ?
Jag är hungrig, så om du vill och har möjlighet får du gärna skicka över en liten nattmacka till mig. Eller en stor nattmacka. Eller en lagom stor nattmacka, eller kanske en lagom liten. Ja, mm, det får du jättegärna göra om du vill och har möjlighet. Bra va.
söndag 18 januari 2009
när tystnaden bryts .
Var påväg hem, passerade några hyreshus då jag plötsligt hörde en äldre mans stämma eka mellan husens knottriga fasader.
- WOAH! KYRKOR! TJALALALALA! JAG ÄLSKAR KYRKOR!
- WOAH! KYRKOR! TJALALALALA! JAG ÄLSKAR KYRKOR!
du värmer mig .
Himlen är sådär ljusgrå, sådär ljusgrå som den är ibland är just innan det ska börja snöa. Det ligger frost på stigen hon går på och under hennes slitna skor ligger höstens löv som idag förvandlats till knastrande isbitar. Hon glömde att ta på sig vantarna innan hon gick, så hennes fingrar stelnar snabbt då de kyliga januarivindarna drar förbi. I hennes ficka ligger mobilen och hon undrar om hon ska skicka ett sms till honom. Säga hej, undra hur han mår, kanske berätta att hans händer är lena eller att hon älskar att somna med sin arm över hans bröst. Men det låter kanske dumt, tänker hon. Och han sover säkert nu, dessutom. Hon kan säga det till honom sen, lite senare idag. När han vaknat. Eller när de ses. Ja, hon kan säga det då. När de ses.
Hennes fingrar har stelnat helt och hållet när hon plckar upp mobilen för att se hur mycket klockan är. Säkert runt ett, tänker hon och tittar ut i skogen. Det knastar lite längre bort, kanske ett rådjur som flytt undan dagens jakt, funderar hon. Eller en varg, det har tydligen synts en varg i den här skogen för ett tag sen. Hon funderar på att ropa in sin hund när det plingar till i mobilen.
"Hej love..", och plötsligt går det att röra fingrarna igen.
Hennes fingrar har stelnat helt och hållet när hon plckar upp mobilen för att se hur mycket klockan är. Säkert runt ett, tänker hon och tittar ut i skogen. Det knastar lite längre bort, kanske ett rådjur som flytt undan dagens jakt, funderar hon. Eller en varg, det har tydligen synts en varg i den här skogen för ett tag sen. Hon funderar på att ropa in sin hund när det plingar till i mobilen.
"Hej love..", och plötsligt går det att röra fingrarna igen.
onsdag 14 januari 2009
bil-container eller container-bil ?
Jag såg en container idag. På containern stod det, otippat nog, en bil.
Hur? Vem? Varför?....
mitt leende är äkta .
Vad härligt att kliva upp klockan sex på morgonen, rulla ur en varm famn och sedan promenera genom ett grått Uddevalla för hinna med bussen till ett frostbitet Dingle. Vad härligt att komma till skolan då lärarens första ord är "du behövde inte komma in idag" och veta att nästa buss hem går först om en och en halv timme. Vad härligt att tilldelas en lapp som informerar om en gemensam uppsats som måste vara inlämnad senast på tisdag. Vad härligt att vi har prov på fredag och att samtliga tydligen måste ha med lantbrukskläder då.
Vad härligt, vad skönt, vad perfekt.
Vad härligt, vad skönt, vad perfekt.
tisdag 13 januari 2009
lite oflyt just nu bara .
Ska fixa mig mer flyt och tur. Ska köpa anteckningsblock och bli organiserad, mer vuxen sådär. Ska sova mer, vara vaken mindre och inte snooza i en halvtimma varje morgon. Borde skaffa jobb och därigenom få en fräschare ekonomi. Ska plugga bort varenda oinlämnad skoluppgift, och så ska jag skaffa körtkort innan april. Ska ha betyg i alla ämnen och lära mig göra schyssta tryck på tröjor. Måste börja titta efter balklänning, om jag nu ska gå på Dingles studentbal det vill säga. Sist men inte minst. Ska skaffa mig tidsuppfattining och en bättre planeringsförmåga.
Jag är sen till gymmet, idag också.
Jag är sen till gymmet, idag också.
fredag 9 januari 2009
statistiken pekar upp .
Jag har en ny läsare, han heter Johan. Ett snabbfakta om honom är att han just nu befinner sig på helt fel plats och löjligt långt bort ifrån mig.
måndag 5 januari 2009
fix it !
Jag fyller nitton om ett tag. Önskar mig en stor dos av motivation och avslutade projekt, gärna packeterat i en fin ask. Go birthdayshopping!
en ny vän .
Jag fick en balansboll i julklapp av mamma och pappa. Jag trivs bra ihop med den, med min nya fina balansboll. Min nya balansboll är rosalila, precis som mina tapeter och när man studsar den i golvet låter den roligt. Jag har aldrig tråkigt tillsammans med min balansboll. Vi hittar alltid på nått. Ibland gömmer jag mig bakom den så att bara huvudet syns och ropar tittut. Ibland pussar jag på den för att den är så fin. Sen tränar vi ofta ihop också, jag och den. Som ett team, det är vi, balansbollen och jag.
fortsätter vara vaken .
Vad gör man om huvudkudden känns hård och ogästvänlig, och den där bekanta armen som man lutat sig mot flera nätter i rad befinner sig tre mil bort?
vad tror du, smäller det snart ?
Klockan är snart tre och jag har faktiskt ingen aning om vad jag ännu gör uppe. Känns som om jag väntar på något, eller nej, det känns som om jag borde vänta på något. Fast jag tror inte att jag borde göra det, egentligen, att jag borde vänta på något alltså. Fast jag kan inte minnas riktigt, i och för sig. Susar för mycket bakom trumhinnorna nu. Mitt snart nittonåriga pannben trycker hårt emot hjärnans nervceller.
Skulle det hända nått nu, nått revolutionerande eller råhäftigt, så hade det varit precis som i en film. Ni vet sådär när huvudpersonen får dåliga vibbar just innan en bil kommer infräsande i vardagsrummet eller frun plockar fram köttyxan för att mörda lite. Åh, jag hoppas att det händer nått. En liten explosion kanske, eller en mindre alien-invasion. Då hade jag kunnat ställa upp i tidningen och berättat om mina föranings-känslor. Tänk dig tidningsrubrikerna! "Det kändes som om jag väntade på något - Lisa, 18 år". Det hade vart nått det. Det hade det verkligen varit.
Nått sånt hade satt lite fart och guldkant på den här natten. Hoppas att det händer nått. Ett litet förvirrat ungdomsgäng kan väl åtminstone snubbla in på gården och råka välta en brevlåda eller dylikt lättvält föremål. Det hade vart nått det.
Skulle det hända nått nu, nått revolutionerande eller råhäftigt, så hade det varit precis som i en film. Ni vet sådär när huvudpersonen får dåliga vibbar just innan en bil kommer infräsande i vardagsrummet eller frun plockar fram köttyxan för att mörda lite. Åh, jag hoppas att det händer nått. En liten explosion kanske, eller en mindre alien-invasion. Då hade jag kunnat ställa upp i tidningen och berättat om mina föranings-känslor. Tänk dig tidningsrubrikerna! "Det kändes som om jag väntade på något - Lisa, 18 år". Det hade vart nått det. Det hade det verkligen varit.
Nått sånt hade satt lite fart och guldkant på den här natten. Hoppas att det händer nått. Ett litet förvirrat ungdomsgäng kan väl åtminstone snubbla in på gården och råka välta en brevlåda eller dylikt lättvält föremål. Det hade vart nått det.
söndag 4 januari 2009
krya på dig, syster !
Karin ringde mig igår och lät som en snuvig get. Jag hade inte riktigt tid att prata då. Men ikväll konstruerade jag i alla fall denna bild, till hennes ära. Tror att hon kommer att gilla den. Tycker att den framhäver hennes sårbara, femina och vackra själ.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)