Om en vecka är jag fortfarande vaken, pigg och gladare än någonsin. Kanske har några börjat vända hemåt precis nu, fast om en vecka. Jag önskar att min klänning fortfarande är vit, men när jag tänker efter så gör det ingenting om den inte är det. Det gör absolut ingenting, när jag tänker efter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar