med sommar i blicken .

Att vänta på bussen i tre timmar, no problem.

vad är det där till höger ?

varmt som satan idag. solstingsvarmt . ......................................love it

vuxenpoäng på den med ?

Yes! Längdrekord! Hör och häpna, eller blunda om du är pryd. Jag lämnade just toaletten och jajemen.. Längdrekord! Var fan det värsta jag sett. Och bästa. Vilken grej vettu. Märks att man växer upp. Inget mer småbajsande, nu är det allvar. Ja jävlar. Grotesk!

minst 12 cm.. minst!.....

är du fortfarande arg ?

"Hej du, det var ju ett tag sen. Sexhundra dagar. Men vem räknar precis?"

what's the main issue ?

lite som en minneslapp .

Jag såg en råtta idag! Har aldrig sett en råtta ute i det fria förrut. Aldrig, aldrig nånsin. Men idag såg jag en. Den sprang jättesnabbt och förvirrat över ett nyasfalterat Ljungskile.

vuxenpoängen haglar !

Har skaffat mig en ny mailadress, en mer sofistikerad och mogen mailadress, en sån där som man kan söka jobb med. "Pruttrumpa" doesn't cut it I'm afraid. Har skickat iväg massor av jobbansökningar, skrivit cv:n och klottrat "personliga brev" om fantasiska mig. Har kallat mig själv för envis och lojal.. Envis och lojal!? Herrejävlar. Har även börjat laga mat varje dag. Minst ett mål lagad mat varje dag sen typ två veckor bakåt. Bye bye "frukost till middag", välkommen kyckling och ångbad! Har ställt mig i bostadskö idag också! Satt upp en profil på uddevallahem, pratat med folk om vad som är billigt och dyrt, jämfört ytor och områden. Uttyckt avsky mot ett område och kallat det "för bullrigt", hoppat över intresseanmälan på ett annat ställe då det låg "för nära GG". Har besökt körskolan, bestämt mig för att lära mig köra bil och därefter införskaffa ett rosa körkort att pryda min plånbok med. Har blivit fånigt smygintresserad av klänningar.. och igår provade jag klackaskor.. Vuxenlivet kryper sig på..

Förbannat obehagligt.

you have had it in you .

"You self destructive little girl, pick yourself up. Don't blame the world. So you've screwed up, but your gonna be ok. "

out of my dreams, into my car !

Det är egentligen hemligt för jag hade tänkt hålla såkallad "låg profil". Men jag känner att jag ändå måste skriva ned det här. För nu blir det ju lite som ett löfte. Eller ja, i alla fall något som folk kommer kunna fråga om och därmed kanske hålla mig på rätt spår. Eller nått. Lite så. Behålla fokus på, ehm, målet? Antar jag. Underbart och härligt att jag kan säga så mycket utan att säga någonting. Yes.

Mitt hemligtpemligt som jag talar om drog jag i alla fall startskottet för igår. Drog.. drog startskottet? Säger man så? Sköt? Sköt startskott? Äh. Egenligen är det inte så häftigt. Behöver varken dras eller skjutas något startskott alls, överhuvudtaget och egentligen. En liten fanfar, eller kanske en enkel fingerknäppning skulle räcka. Just så. Inte så fränt. Men i alla fall. Vi kan se det som om det är ett litet steg in i vuxenvärlden, perhaps. Eller kanske närmare ett jobb i alla fall? Halleluja. Cut the the chase! Körskola! Så enkelt är det. Jag ska försöka mig på det här med körkort. För jag har väl kanske på något plan kommit fram till att det tycks vara en någorlunda bra sak att ha i plånboken. Ja. Vi säger så. För den här gången. Nu är det officiellt.

innan du går .

Dina morgonkramar är det finaste som finns.

känner mig inte lika förkyld .

Att starta dagen med en lång promenad genom Ljungskile, med shorts på benen och linne på överkroppen, med en havsvind som ibland pustar en i sidan och med ett nästan konstant kvittrande från träden. Att sedan äta frukost på altanen, med bara underkläderna på sittandes på en filt och med inte bara en utan tre, tre tidningar som sällskap. Att sitta där i en timma och sedan lägga sig på rygg och kisa mot solen och låta ytterligare en timma passera medan grannens gräsklippare går varm. Att vara tvungen att gå in för att det är för varmt och att nu kunna känna den där välbekanta soldoften på armarna. Det är sommar det. Det är verkligen sommar det.

Idag är jag förresten ensam hemma hos Johan för första gången. Jag har diskat och dragit disktrasan över bänkar och bord. Och gnolat.

skräddarsits i soffan .

Tommy Körbergs ögon stirrade in i mina samtidigt som han viftade handen och sa "kom hit". En stund, en kort sekund, ja, då var jag påväg att resa mig upp.

tillfällig amputering av hals, möjligt mån tro ?

Inte helt pigg, inte helt frisk. Hostar upp slemhinnorna, eller kanske bara slem. Hur som helst. Där befinner jag mig. Kan man ta en kopp te även om man borstat tänderna och egentligen redan gått och lagt sig?

ska minnas den känslan .

Min fysiklärare kom fram till mig på studentdagen,
klappade mig på axeln och undrade hur det kändes.
- Grymt, jag känner mig fan helt grym!

ideolgifånge på flykt, eller nått .

Det handlar om alla gränser, om allt det där man är förväntad att göra. Alla normer, alla förbannande jävla normer om hur man ska bete sig. Ideologier. Alla som tror att de vet. Alla som pratar, pekar och höjer på ögonbrynet.

Jag kan lyssna på Bob Marley, Ras Cricket, Kapten Röd, Diego Jah och älska att nynna med till Monica Maggio's "Dumpa mig". Kan försöka rappa med till Promoe, Timbuktu och Svenska Akademien för att sedan trumma i skrivbordet till System Of A Down. Jag kan förälska mig i Hoffmaestro, ha Winnerbäck-konserter som varma minnen och undra när jag får se Dropkick Murphys igen. Kan bläddra i min låtlista, lyssna på Jack Penate, Navid Modiri, Moneybrother, Ozzy Osbourne och Lasgo. Jag kan tycka att Britney är fantastiskt, att Eminem är klockren, att Imogen Heep är underbar och att den norske snubben i melodifestivalen var riktigt bra igår. Det får jag tycka, för det kan göra.

Varför ska en utesluta den andra? Varför ska vi katagorisera allt? Varför får jag inte blanda budskap med simpelhet? Varför känns det så märkligt för dem att humöret avgör musiken som träffar mina öron? Varför ska det förvirra så mycket?

När jag pratar om köttindstrin, om orättvisor, vakenhet och miljö. Varför måste jag vara en rebell då, någon som springer över torgen med palestinasjal och kastar sten mot polisstyrkor? Kan jag inte bara få hålla mina ögon öppna ändå? Jag vill inte placeras i ett fack. Får eksem av de trånga utrymmena i våra sinnen. Jag kan ha på mig min Resterödströja utan att folk ska kommentera att det är märkligt att se mig i sån. Det är inte märkligt. Jag är trött på att låsa fast mig i någon slags tanke om vad jag bör, nån jävla sned anti-ideolgi.

Varför ska inte min kompis kunna ha Converse-skor och svarta klackaskor i samma skoställ? Varför ska jag inte kunna köpa vissa kläder? Det blir ju snett nånstans när man börjar säga nej till saker som man egentligen gillar bara för att det inte passar in till det man förväntas vara. Varför ska jag lyssna på ska:et mer än mig:et? Varför kan jag inte se på andra tjejer utan att direkt sätta ett ögonmått på deras midja och jämföra med mitt. För brett, alltid för brett. För brett för vem förresten? Varför kan jag inte låta mig duga som jag är?

Vi är utrustade med varsin alldeles egen hjärna, varsitt alldeles eget genupplägg. Vi får sticka ut åt olika håll, vi får påminna om varandra. Jag orkar inte leka ungdomsrevolt längre, orkar inte försöka passa in eller passa ut. Inser att det aldrig riktigt räcker till ändå. Jag är medveden om de sinnessjuka mängder djur som slaktas varje år, är emot det men äter ändå blodpudding och rosabrunt kött från grillen. Har på mig tajta byxor, surfarshorts, mjukisbyxor och klänningar i sommar. Sjunger med till P3's trallvänligaste pop för att den sätter sig men tycker fortfarande att "Kenneth's Nya" av Svenska Akademien är en av Sveriges bästa låtar. Det gör jag, för det kan jag.

we'd fight for a cure if we weren't so lazy .

bifogar mitt cv .

Nu har jag sökt jobb igen. Igen och igen. Ska snart börja odla pengar. För jag har kommit fram till att jag nog inte vill ha ett jobb, speciellt inte när det ska vara så svårt att få ett. Jobbigt med jobb, har jag kommit fram till. Jag kan klara mig utan. Kan klara mig finfint tillsammans med min pengaodling. Utomordentligt finfint.

en sån där natt igen .

Kan inte somna, kan verkligen inte somna. Han smygit ner till datorn, gått på alla fyra ner för trappan för att den knarrar mindre då. Vill inte störa, väcka. Johan sover, han sover en sån där nyinsomnad sömn och rycker med sina händerna. Tvättbjörnstassarna. Själv låter jag mina händer trampa över tangentbordet. Klickar runt bland bloggar. Läser samma inlägg för tredje gången. Kommer fram till att jag vill hälsa på hemma hos Underbara Clara. Fika. Pilla på loppisfynd.

Vad göra?.....