jag vill träffa tomten igen !

Är det inte lite oförskämt länge kvar till första december och jul?

resan börjar inuti .

"Så va jag i programmet igen. Talar när jag ska tala, är när jag ska vara, äter när jag borde vilja bli mätt. Försöker bli lurad att det är mitt sätt framför andras, men jag andas samma luft som igår. Vistas i samma rum som igår, vet precis lika lite som då. All min kraft den går åt till att stå, stå ut med att gå omkring i samma hjulspår."

ett tuggben på det, tack ?

Vi har våra klockor ständigt fastspända kring handleden, men vi äger inte vår tid. Schemat i fickan skaver, mobilens inkorg är full och presidentvalet i USA täcker fyra sidor i din lokala morgontidning. Vi gör som vi blir tillsagda, sitter fint och ger vacker tass om någon ber oss. Vi har blivit knähundar. Vi viftar på svansen, väntar på nästa direktiv.

magens nattönskan .

Chokladsnäckor, du råkar inte ha lite chokladsnäckor i bakfickan?

vill inte vara med er .

Två tjejer, i gymmets omklädningsrum, jämförde idag sina trosor under en kvart. Under en kvart pratade de om olika trosors kvalité, pris och inköpsställe. En kvart utav rent trosprat! Hela diskussionen startades då den ena tjejen såg den andra tjejens trosor och gav dem ett långt "naaaaw" som respons och reaktion. Och sedan följde alltså en kvarts trospratande. Under den kvarten konstaterade de att Gina Tricot har bra trosor, men att deras favorit-trosmodell var ändrad och de enades om att det hela var "en katastrof". Katastrof, katastrof, katastroftrosor.

Efter ett tag flöt samtalet vidare och över på blondinbella. Faktumet att hon skulle börja blogga igen beskrevs som "helt underbart". Jag ville kräkas på dem, fräta sönder deras polerade naglar och kasta hundbajs på deras stickade secondhand-koftor. Cravings!

För jag förstår inte. När blev det här aktuellt? När började vi kalla ändrade trosmodeller för katastrofer? När blev blondinbellas andings- paus viktigare än vår egen? När slutade vi undra hur vi själva mår egentligen, bakom alla lager utav foundation och solbrunt puder?

svårt att hitta orden ibland .

Han hade stått och iakttagit henne ganska länge när han plötsligt tog några hastiga, målmedvetna steg emot henne. Hon stannade upp i sin stretchövning, vände sig om och tittade på honom istället. "DU!", utbrast han då. Sedan följde en konstig tystnad som avbröts utav att hon sköt in ett försiktigt "va". Han log, harklade sig, smånervöst och stirrigt, sen öppnade han munnen.

- Öhm, joo.. vad var det jag tänkte.. ehh.. Gillar du typ.. film?

vad är det för bil bakom mig ?